Våga stå upp för demokrati och yttrandefrihet

Vi protesterar mot Kränkningarna - Fram för Föreningsrätten
Under sommaren har Kalmars tidningar ägnat oerhört mycket tid åt att skriva om ”nynazismen” i Kalmartrakten. Det är bra att traktens föräldrar blir upplysta om att olika anti-demokratiska organisationer verkar i Kalmartrakten och på så sätt vet att det kanske är läge att ta upp diskussionen kring demokrati, yttrandefrihet och alla människors okränkbara värde med sina barn.

I just det här fallet är jag dock rädd att tidningarna har hjälpt nationalsocialisterna lite väl mycket med deras marknadsföring i sommar. En dagstidning bör i mina ögon skriva om nyheter. Ska jag vara helt ärlig så tycker jag faktiskt inte det är en så stor nyhet att några nynazister har hyrt en hembygdsgård för ett möte, så att man behöver skriva om detta i princip varje dag i en veckas tid. Att olika anti-demokratiska organisationer börjar etablera sig och sin verksamhet är givetvis något som även oroar mig. Men så mycket som skrivs om dem skulle man ju nästan kunna tro att deras medlemsantal överstiger något av de etablerade partiernas eller att de har goda chanser att erövra en stol i någon av vårt läns fullmäktigeförsamlingar, vilket inte är fallet.

Men låt oss nu titta på den frågan som egentligen indirekt har diskuterats. Ska vi i ett demokratiskt samhälle verkligen tolerera att nationalsocialister och andra anti-demokratiska grupperingar träffas och håller möten? Ska vi tillåta att de som vill avskaffa demokratin får yttra sig?

En av den nationalsocialistiska rörelsens starkaste propagandavapen brukar vara det som dem kallar ”det demokratiska hyckleriet”, det vill säga att vi riksdagspartier endast står upp för yttrandefrihet när det passar oss själva och aldrig när den används för att kritisera någon av oss. Detta används för att vi visa på att vi helt enkelt är skurkar som gärna talar om demokrati och yttrandefrihet men egentligen inte själva tror på det hela, utan endast gömmer oss bakom den fina retoriken för att kunna förskansa oss pengar och makt. Därför vill jag nu klargöra min syn på yttrandefrihet i en förhoppning att andra ska ta efter och på så sätt en gång för alla avväpna nationalsocialisterna.

Om en organisation eller ett parti inte stör allmänheten och bryter mot våra lands lagar så har de en lagstadgad rätt att träffas och hålla möten. Detta gäller såväl för nationalsocialistiska, kommunistiska eller islamistiska organisationer. Uppmanar de däremot till våld eller försöker påverka de styrande genom våld eller planerar att gripa makten genom våld, då skall de terroriststämplas och behandlas utifrån det. Men den dagen vi börjar inskränka grundläggande rättigheter för dem vars åsikter vi finner motbjudande, den dagen har vi tagit första steget mot totalitarism och diktatur. Eller som Sir Winston Churchill uttryckte det: När fascismen återvänder kommer den i skepnad av anti-fascism.

Tror vi på demokratin och vill att även våra barn ska få växa upp i ett demokratiskt Sverige så måste vi stå upp för de värderingar, principer och lagar som vårt land vilar på och ta debatten varhelst förslagen om inskränkningar dyker upp. Den viktigaste ingrediensen för att försvara våra demokratiska rättigheter och vårt statsskick är att visa att det fungerar. Gör vi det motsatta visar vi, oavsett våra intentioner, att demokratins fiender har rätt. Striden mot anti-demokratiska element skall, så länge de följer demokratins spelregler, inte ske genom att inskränka deras demokratiska rättigheter. I ett land finns det rättigheter och skyldigheter. Lever man inte upp till dessa så inskränks ens rättigheter, annars inte. Jag kan inte som demokrat låta bli att reagera när inskränkningar av obekväma åsiktselement diskuteras. Den främsta anledningen till detta är främst rädslan över vilkas åsikter som skall kväsas härnäst, kanske är det mina. Vi har i Sverige under en lång tid sett hur små förändringar åt gången har gjort att beslut som egentligen borde vara kontroversiella, har gått igenom utan några större protester. Detta fenomen är mer känt som de små stegens tyranni och gestaltas enligt mig bäst genom den dikt som Louis Needermayers skrev i Dachau 1942.

Först kom de och hämtade kommunisterna men jag sade inget, jag var ju inte kommunist. Sen kom de och hämtade syndikalisterna men jag sade inget, jag var ju inte syndikalist. Sen kom de och hämtade judarna, men jag sade inget, jag var ju inte jude. Sen kom de och hämtade katolikerna men jag sade inget, jag var ju inte katolik. Till slut kom de och hämtade mig och då fanns det ingen kvar som kunde säga något.

4 reaktioner på ”Våga stå upp för demokrati och yttrandefrihet

  1. Jag har aldrig hävdat annat än att yttrandefriheten är hotad. Det anser jag också.
    En överdriven vilja att debattera med sd har givit dem uppmärksamhet och bidrog till deras framghångar vid förra valet – det står jag fast vid. Ber i övrigt att få återkomma efter helgen.

    • Hej igen Staffan, jag ber om ursäkt om det på något sätt i mitt svar framstod som att jag kritiserade dig på den punkten, det var inte min mening. Meningen med mitt svar var helt enkelt att förtydliga vad jag ville ha sagt med själva artikeln, att förklara att jag inte tror på ”tiga ihjäl taktiken” samt givetvis att försvara användandet av den specifika dikten i slutet.

      För övrigt tror jag att SD har växt och fått ökade sympatier på grund av flera olika orsaker. För det första för att partierna kryper närmare varandra åsiktsmässigt vilket skapar ett tomrum (vilket gör att missnöjda sossar, moderater och centerpartister använder SD som plattform), en oförmåga att diskutera reella problem till följd av en katastrofal och inhuman invandringspolitik samt givetvis ett utbrett politikerförakt. Min uppfattning är att folk vill att vi etablerade skärper till oss och beter oss som folk. Tills den dagen är jag rädd att väljarna kommer att fortsätta straffa oss tills vi upphör med politisk korrekthet och istället börjar leta efter att finna riktiga lösningar på vårt lands problem.

      Med vänliga hälsningar
      Christopher Dywik

  2. Det slutliga citatet kanske inte passade så bra – ingen hotar ju med att föra bort nynaziasterna till koncentrationsläger. Att vilja inskränka deras yttrandefrihet är ju något annorlunda. Här finns ju en lagstiftning som innebär vissa gränser för yttrandefriheten, men man bör inte förbjuda vissa organisationer att hålla möten. När gränserna för vad som får sägas överskrids får dock lagen träda in.
    I övrigt håller jag med dig om att viljan att upplysa om främlingsfientlig verksamhet inte alltid har avsedd effekt, tvärtom kan det innebära gratis reklam. Om vi tar ett bra mycket mindre extremt exempel, nämligen Sverigedemokraterna, tror jag att deras framgångar inte så lite har beror på att man från vissa av de etblerade partierna (allra mest s) gång på gång sagt att man måste ”ta debatten”. M lät sin partisekreterare debattera med Jimmy Åkesson för några år seedan i TV, s förde upp det på partiledarnivå och Mona Sahlin tog debatten förlorade mot Åkesson och sa ”sådan är de, högern”. Jag tror de hade haft mindre framgångar om man bara ignorerat dem.
    Jag tror denna vilja att ställa till det för sig handlar om något djupare, som vår moderna demokratiska självförståelse. Om vi går tillbaks till nazismen så spelar den en oerhörd roll som demokratins ”den andre” som många har ett behov av att legitimera vårt samhällssystem gentemot. Därmed uppfattas dessa grupper utgöra en större risk en de i själva verket gör. Politiskt korrekta avståndstaganden utan någon demokratisk självdistans och intellektuell skärpa förbättrar ingenting.

    • Jag tackar för din kommentar Staffan. Jag håller dock inte med dig om varje sig ”tiga ihjäl taktiken” som önskvärd eller att det slutliga citatet skulle vara malplacerat.

      Jag hävdar bestämt att demokratin och yttrandefriheten är under attack, inte av dem som öppet vill krossa den utan ifrån vissa som säger att de vill skydda den. Jag efterlyser ett Sverige där ödmjukhet och respekt genomsyrar samhällsklimatet, där människor behandlar andra såsom de själva vill bli behandlade.

      Tror vi på demokratin och vill försvara vårt statsskick måste vi också våga ta debatten men då måste vi till skillnad från Socialdemokraterna givetvis vara pålästa om vad partiet vi debatterar emot tycker.

      Min artikel handlar om stegvis inskränkningar i yttrandefriheten och faran med det. Vad dikten beskriver är ju trots allt inte något om mord eller förintelsen som sådan utan om hur det hela började: med bortföranden, vilket var en direkt effekt av kriminalisering av vissa åsiktselement i det Nationalsocialistiska Tyskland. I dagsläget har vi en hetslagstiftning som växer och växer och på så sätt urgröper vår grundlag och våra demokratiska rättigheter. Vi har ett samhällsklimat där vissa åsiktselement inte kan få jobb på grund av sina åsikter, där de som har jobb blir sparkade på grund av sina åsikter, där privatpersoner blir uthängda i media med adress och bild och med elaka epitet, där polisen ringer runt och förmår uthyrare att inte hyra ut till vissa personer, inte på grund av deras beteende och uppförande utan på grund utav deras åsikter.

      De ovan nämnda exemplen inkluderar även fall där personer med samma partitillhörighet som mig själv har drabbats. Jag tycker bestämt att ett sådant beteende är ovärdigt en demokrati och jag tycker även att vi har glömt något mycket centralt i vår människosyn om vi beter oss på så sätt. De små stegens tyranni trampar fram och om vi inte säger ifrån så kan det snart vara för sent.

      Med vänliga hälsningar
      Christopher Dywik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s